2018 rankades Wien, en stad med knappt 1,9 miljoner invånare, som den bästa staden i världen att leva i och detta för nionde året i rad. Att Wien tog första platsen har såklart många orsaker: 50 procent av stadens yta består av grönområden och att Wien är en kulturstad av världsmått, kollektivtrafiken är effektiv och billig. Ytterligare en viktig anledning den s.k. Wienmodellen för bostadsförsörjning.
Viktiga för det utvecklingen av det moderna Wien var Otto Wagner och Adolf Loos. Förutom de välkända gotiska och barocka byggnaderna har Art Nouveau en fast plats i wienarkitektur. I början av 1900-talet uppförde framstående arkitekter som Otto Wagner, Josef Hoffmann, Adolf Loos och Joseph Maria Olbrich världsberömda byggnader som Scession, Postal Savings Bank och Loos House.
Framför allt var det Otto Wagner som formade Wiens stadssiluett som vi känner den idag. Han föredrog en geometrisk variant av jugendstil. Hans byggnader är tydliga och vanligtvis symmetriskt arrangerade – sakliga och jordnära. Några av de viktigaste Wagner-byggnaderna i Wien är stationerna, stationsbyggnaderna och broarna i den tidigare Stadtbahn (idag U4 och U6),
Blommor pryder en av de viktigaste jugendbyggnaderna, Wien Scession. Ritad av Joseph Maria Olbrich 1898 var det den första utställningsbyggnaden i Centraleuropa som ägnades åt modern konst.
En annan viktig representant för den wiener jugendstil var Josef Hoffmann. Hans villor i det 19:e distriktet ger fortfarande ett intryck av den stil som dominerade vid den tiden.
Adolf Loos gillade inte alls dekorativa byggnader. Hans rent funktionella arkitektur distanserade honom således tydligt från en klassisk jugendstil. Loos House på Michaelerplatz är det bästa beviset för hans arbete. Istället för ornament användes material av hög kvalitet både inifrån och ut. ”Huset utan ögonbryn” (eftersom de små taken över fönstren som var vanligt vid den tiden saknades) var en chock för medborgare i Wien som var vana vid historismen och för Kaiser Franz Joseph som kunde se huset från det kejserliga Palace och avskydde det. Första världskriget och monarkins kollaps 1918 ledde till slutet på Wiens jugendstil.
Den sociala bostaden i ”Das Rote Wien” formade istället den wienska arkitekturen under perioden mellan krigen. Under 1920-talet började Wien att bygga sociala bostäder för de otaliga arbetare som kom till Wien från andra håll i riket. Idag är det inte möjligt att föreställa sig den arkitektoniska bilden av Wien utan dessa byggnader, av vilka några verkligen är gigantiska som t.ex. Karl-Marx-Hof.
Wien är inte bara historia. Moderna hus och områden är bl.a.Campus WU, Hauptbahnhof med nya bostadsområden med bl.a. byggemenskaper, bostadsområden i närheten av Nordbahnhof, Muhlgrund och mycket mer.
